SPI - VÄLFÄRDEN

HÖRBY AVDELNINGEN

Start   Styrelse/Uppdrag   Motioner   Möten   Val 2010     Länkar   Kontakta oss

Februari 2012

FAKTA OM PENSIONER

Avsikten med denna lilla information är att sprida kunskap om pensioner inom SPI. Meningen är att då avdelningarna behöver fakta skall man kunna gå hit och hämta.

Vi måste på ett helt annat sätt än tidigare synas överallt. Alla avdelningar måste på sin ort och i sina tidningar, ta varje tillfälle som ges, för att sprida vårt budskap. Vi har en ny grupp att bearbeta nu, fyrtiotalisterna. De drömmer om att förverkliga allt de inte har kunnat göra under sitt yrkesverksamma liv. 40% av dem läser sina oranga kuvert. Resten stoppar dem i papperskorgen, olästa. Endast ca 1,6 % intresserar sig för sina fonder i premiepensionssystemet och gör aktiva val. Ca 700 000 pensionärer har vänt sig till förvaltare för sina fonder. Ett dyrt och tveksamt förfaringssätt.  De måste upplysas om att livet som pensionär inte är ett liv i lyx och flärd, att pensionerna halkar efter varje år. Oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Att även deras pension påverkas av Bromsen och att också den är sänkt med 7,3 %.

Alla säger att det inte går att bearbeta pensionärsföreningarna. Mina erfarenheter är att det går. Jag brukar göra så att jag går till ordföranden på orten och ber att få hålla ett föredrag om pensionerna och deras utveckling. Jag lovar att inte med ett ord nämna SPI. Det gör ingenting för alla vet ändå att jag är SPI:are. De flesta har dåliga kunskaper om pensioner, så det brukar bli långa och intressanta diskussioner.

Det bästa är att skriva insändare. Får man svar och blir riktigt utskälld så har man lyckats. Då har man trampat på en öm tå. Dessutom är tidningen skyldig, enligt lag, att tillåta att man går i svaromål.

Ett annat sätt är att kommentera en insändare, som någon annan har gjort. Min erfarenhet är att tidningen nästan alltid tar in den.

 

Lycka till Lars-Evald

 

PENSIONSSYSTEMETS HISTORIA

Pensionshistorien är lång i Sverige. Redan på 16-hundratalet betalade staten ut pensioner till militärer som deltagit i krig. Under de följande århundradena började pensionskassor att växa fram inom den statliga sektorn.

Det dröjde dock till 1913 innan allmän pension infördes i Sverige. Förmånstagare var invalider och medborgare över 67 år. Pensionen var behovsprövad. Det var dock inte så många som uppnådde denna ålder då. Inte heller var pensionen så hög att man kunde leva på den.

De var först i och med folkpensionens införande 1948, som pensionen uppnådde en nivå så att det, till nöds, gick att leva på den. Då blev pensionen också en rättighet, som inte inkomstprövades.

Den allmänna tilläggspensionen (ATP) infördes efter en rådgivande folkomröstning 1957. Togs i Riksdagen 1959 och infördes 1960. Den röstades igenom med en rösts övervikt. En Folkpartist röstade med Socialdemokraterna. Det skedde inte utan strid. Det bildades långa demonstrationståg mot ATP. Man var rädd för fonderna skulle ta över svenskt näringsliv och socialisera samhället. Stora tjänstemannagrupper hade redan en tjänstpension, som betalades av det företag, som de arbetade i. Denna avvecklades i och med att ATP infördes. Den gamla Folkpensionen var kvar. ATP var en tilläggspension.

På 60- och 70-talen fanns det inte så många som var berättigade till ATP. Därför växte fonderna kraftigt. Avsikten med fonderna var att, avkastningen på dem skulle utjämna lågkonjunkturer, av den typen vi haft de senaste åren. Det hade också fungerat så om staten hade låtit bli att röra dem. Vi återkommer till detta under rubriken FINANSIERING.

I början på 90-talet insåg man att ATP- systemet skulle haverera. Antalet pensionärer blev allt fler och de yrkesarbetande färre och medellivslängden ökade. För att man inte skulle kunna föra olika politik mellan valen och för att det inte skulle kunna ställas ut orimliga löften, från ett parti till pensionärerna, beslöt man att bilda Pensionsgruppen. Den skulle bestå av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

Målsättningen var att utarbeta ett stabilt pensionssystem, som inte hade ATP-systemets svagheter.

1994 var pensionsgruppen klar och ett principbeslut togs i Riksdagen. 1999 togs det slutgiltiga beslutet. Den socialdemokratiske socialministern Ingela Tahlén stod i Riksdagen och sa ”Nu har vi fått ett stabilt pensionssystem. Det är som en Nickedocka. Så fort det ramlar så reser det sig igen”. Vad hon syftade på var att då pengarna inte räcker till att betala pensionerna, så sänks pensionerna så att pengarna räcker. Det är detta som har skett under 2009 och 2010, då pensionerna sänktes med 7,3%.

Pensionsgruppen består av Riksdagsledamöter och ministrar, som genom avtal har sin pension garanterad. De är inte beroende av den pension, som de sitter och beslutar om. Därför är de ovilliga att diskutera denna.

I pensionsgruppens uppgörelse var man överens om att minska storleken på AP-fonderna. I ett första skede skulle man ta 258 miljarder kronor. Senare ytterligare 96 miljarder. Man motiverade det med att staten tog över kostnader av typen förtidspensionering. År 1999, 2000 och 2001 överförde den socialdemokratiska regeringen 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan. År 2004 fick försäkringskassan, som då administrerade pensionerna, i uppdrag att utreda om man kunde ta ytterligare 96 miljarder från fonderna. Man vågade inte ta några pengar då.

Vid ett möte med SPF år 2009 träffade jag Karl-Erik Ohlsson, ordföranden i SPF. Jag frågade honom om de 258 miljarderna och han erkände att han hade talat med Göran Persson om dessa. Göran Persson hade sagt att pengarna behövdes för att sanera statskassan. Karl-Erik Ohlsson hade då påpekat att han hade hört en annat motiv och då hade Göran Persson skrattat och svarat ”att något måste man ju skylla på”.

1991 tillträdde en borgerlig regering under Carl Bildt. Politiken under 80-talet hade minst sagt varit vidlyftig. Vi hamnade i en finansiell kris som liknade den vi nu har i Grekland. Den borgerliga regeringen började med att sanera ekonomin och socialdemokraterna, under ledning av Göran Persson, fortsatte. Det blev indragningar på alla fronter. ATP reglerades då med Prisbasbeloppet. Det belopp som ska följa inflationen. Detta sänktes under fyra år, men bara för pensionärer. Göran Persson uttalade då de berömda orden att ”allt skall betalas tillbaka krona för krona”. Det skedde med studiebidrag och alla andra bidrag som sänktes, men inte pensionerna. Detta var den första attacken mot våra pensioner och det skedde på socialdemokratiskt initiativ och minskadade våra pensioner med ca 1 000 kronor månad.

Alla fem partierna i pensionsgruppen är rädda för att pensionerna skall tas upp till allmän diskussion och framför allt att pensionerna skall användas i en valkampanj. Skall det göras någon ändring i reglerna så skall alla vara överens. Detta framgick tydligt i en insändare som Riksdagsledamoten Ewa Thalén Finné (M) skrev i Skånska Dagbladet den 31 maj 2011. Jag citerar:

”Pensionssystemet är en överenskommelse mellan alliansen och S. Det är ett autonomt system skilt från politiken, för att inte bli ett slagträ för populism. Ett avskaffande av bromsen, som ska skapa balans i systemet, skulle ge ett otryggt pensionssystem som inte är ekonomiskt stabilt eller långsiktigt hållbart. En kontinuerlig översyn av systemet sker genom pensionsgruppen, där företrädare för allianspartierna och S sitter med. Just för att systemet skall vara robust och rättvist.”

Beskrivning: 5DFF96EASystemet är med nuvarande regler robust men om det är rättvist kan diskuteras, då gapet mellan löner och pensioner vidgas för varje år. Nedan är ett diagram som belyser hur pensioner och löner har utvecklats under 2000-talet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Senaste ändringen av pensionsreglerna gjordes i februari 2009. Man var då på det klara med att Bromsen skulle slå till 2010. För att lindra sänkningen av pensionerna valåret 2010, beslöt man att beräkna inkomstindex över tre år och inte som tidigare över det senaste året. Resultatet blev en lägre sänkning 2010, 3,0% och en högre 2011, 4,3 %.

Vi måste nå ut till alla 40-talister med att den prognos, som de får i de oranga kuverten inte stämmer. Att pensionen, varje år sänks, relativt lönerna. När bromsen sänker pensionerna, så påverkas även nya pensionärer, då den maximala pensionen blir lägre även för dem. Att de måste organisera sig redan idag om de skall kunna förändra systemet under sin livstid. Att de gamla stridsmedlen, fack och strejker, inte fungerar. Att pensionärsorganisationerna är maktlösa. Bevisa att systemet är orättvist och att de inte kan påverka det, när de blir pensionärer.

De regler och finansieringsexempel som anges i fortsättningen, är inte exakta. Då man räknar ut pensionernas storlek väger man också in t.ex. inflationen och arbetar med många decimaler. Detta har mindre betydelse för pensionernas storlek. Att redogöra för de exakta beräkningsmetoderna är omöjligt och ytterst få skulle förstå dem. Jag kommer därför att i fortsättningen använda de förenklade modeller, som alltid används i tidningarna.

Mer detaljerad information finns att hämta på www.pensionsmyndigheten.se.

Pensionärsorganisationerna har gett ut en skrift med titeln ”Pensionssystemet, blev det som tänkt?”. Den kostar 110 kronor med frakt, men är väl värd sitt pris för den som vill ”djupdyka” i pensionssystemet.

Pensionsmyndigheten ger ut prognoser om pensionens utveckling i slutet på januari, juli och oktober. Riksdagens beslut om pensions storlek kommer omedelbart efter oktoberprognosen. Januariprognosen brukar aldrig stämma. Juliprognosen brukar däremot nästan alltid vara rätt.

Mig kan ni nå på adressen lars.evald@horby.nu.

 

 

PENSIONSSYSTEMET

DEN ALLMÄNNA PENSIONEN

Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och som betalas ut av Försäkringskassan. Den allmänna ålderspensionen består av tilläggspension/inkomstpension, premiepension, garantipension. De som inte har intjänat någon pension i Sverige, kan få Äldreförsörjningsstöd.

Tilläggspensionen är den gamla ATP pensionen. Den kallas för tilläggspension därför att den var ett tillägg till Folkpensionen. ATP består av Folkpension och tilläggspension men kallas bara Tilläggspensionen. Inkomstpensionen/premiepensionen, togs slutgiltigt i Riksdagen 1998. Personer födda före 1938 får hela sin pension som tilläggspension och personer födda 1938-1953 får en del av pensionen som tilläggspension och resten som inkomstpension och premiepension, beroende på ålder. De som är födda 1954 eller senare får hela sin pension enligt de nya reglerna.                                                                        Premiepensionen avsätts i fonder, som förvaltas av 7-de AP-fonden.

GARANTIPENSIONEN

Den som haft låg eller ingen inkomst och fyllt 65 år kan få garantipension, som ger en lägsta nivå inom den allmänna pensionen. Den ersätter det grundskydd som folkpensionen förut stod för.

AVTALSPENSION (TJÄNSTEPENSION)

90 % av alla nya pensionärer har någon form av avtalspension. Olika branscher har olika avtal och olika företag administrerar pensionerna. Därför får man gå till sitt företag eller fack om man vill ha uppgift om dessa. Vanligt är att det betalas ut ett högre belopp mellan 65 och 70 år och därefter en livslång mindre summa. Avtalspensionens storlek ligger mellan 10 till 15 % av medelinkomsten de senaste arbetade åren. Medelkostnaden för dessa ligger på ca 9 % av lönen och betalas av arbetsgivaren, i form av arbetsgivaravgifter.

BOSTADSTILLÄGG FÖR PENSIONÄRER (BTP)

Till pensionärer med låg inkomst kan det utgå ett särskilt bostadstillägg. Du måste ha fyllt 65 år. Bostadstillägget kan maximalt bli 93 % av 5 000 eller 4 650 kronor månad. Om du har garantipension med maximalt bostadstillägg så blir din inkomst 6 500 + 4 650 = 11 150 kronor månad. Jämför med Äldreförsörjningsstödet nedan.

Om du har full ATP ca 17 000 kronor före skatt så blir det ca 13 000 efter skatt. Skillnaden blir då 13 000 – 11 150 = 1 850 kronor månad, mellan garantipensionen och full tilläggs- eller inkomstpension.

ÄLDREFÖRSÖRJNINGSSTÖDET

 Är ett stöd som utges om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Det betyder att du måste ta ut andra förmåner som du har rätt till innan du kan få äldreförsörjningsstöd. Det gäller inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg. Äldreförsörjningsstödet betalas ut från och med månaden du fyller 65 år.

I huvudsak är det invandrare som kommit till Sverige efter 65 års ålder, ca 96 %, som får stödet. Resten är svenska medborgare som bott hela sitt liv i utlandet och kommit tillbaka till Sverige efter 65 års ålder. Det var 2011 ca 15 000 individer, som får äldreförsörjningsstöd. Antalet förväntas stiga de närmaste åren.

Ersättningen är maximalt 4 831 kronor månad och för gifta 4 082 kronor månad. Summorna är efter skatt.

Utöver detta kan utgå skäligt bostadstillägg med 6 200 kronor månad. (Jämför med BTP). Summorna gäller för 2011 och är skattefria.

Totala inkomsten kan då max bli 4 831 + 6 200 = 11 031 kronor månad.

FINANSIERING AV PENSIONSSYSTEMET

GARANTIPENSIONEN

Garantipensionen betalas med skattemedel och storleken på pensionen regleras årsvis av Prisbasbeloppet. 2010 sjönk beloppet med 400 kronor vilket resulterade i att pensionerna sjönk men 0,9 %. År 2011 steg prisbasbeloppet med samma summa vilket innebar att pensionen återställdes till 2009 års nivå.

 Om du bott i Sverige mindre än 40 år blir garantipensionen lägre. För 2011 gäller att full garantipension är för ogifta 7 597 kronor månad om du är född före 1937. Efter skatt ca 6 400 kronor månad. För gifta blir motsvarande belopp 6 777 kronor och efter skatt ca 5 800 kronor. För de som är födda 1937 eller senare blir garantipensionen något lägre.

FINANSIERING AV TILLÄGGS- OCH INKOMSTPENSION 

Det är ingen skillnad mellan pensionsformerna då det gäller finansiering eller mellan de regler som styr storleken på pensionerna. Inkomsterna kommer från pensionsavgifter på lön för arbete och utgår med 7 % på lönesumman för arbetstagaren. Observera att arbetstagaren får göra avdrag för dessa 7 % på skatten. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift med 11,5 % av lönesumman. Till Inkomstpensionen, för den som har pensionsgrundande ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringen, betalar staten en pensionsavgift på 10,2 %. För den som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar staten 18,5 % på ersättningsbeloppet.

De huvudsakliga avgifterna kommer från lön och arbetsgivaravgift med 18,5 % på lönesumman. Av detta går 16 % direkt till att täcka det aktuella årets pensionsutbetalningar. 2,5 % går till premiepensionssystemet och placeras i fonder.

Utöver detta har vi tillgångarna i AP-fonderna. De är avsedda att vara buffertfonder och skall utjämna underskott i Pensionssystemet. 2010 och 2011 räckte inte arbetsinkomsterna till för att betala pensionerna. Inte heller avkastningen på AP-fonden räckte till. Därför blev man tvingad att sänka pensionerna.

 

REGLER FÖR ÄNDRING AV PENSIONENS STORLEK

Det är två regler som i huvudsak bestämmer hur stor pensionen skall vara under det kommande året. Det är Följsamhetsindex, ibland kallad Normen. Regel nummer två är den automatiska regleringen eller Balanstalet eller Bromsen.

Följsamhetsindexering används för omräkning av tilläggs- och inkomstpensioner.  Bas för denna indexering är den årliga förändringen i inkomstindex (det index som skall följa genomsnittslönen). Tanken med detta index var att pensionen skulle följa utvecklingen av lönerna. Man talade om ”Raka rör” till lönen då det nya pensionssystemet beslutades. För att skillnaden mellan lön och pension inte skulle bli för stor den dagen man går i pension, infördes 1,6 % regeln. En högre pension än den intjänade betalas ut vi pensionstillfället. Baserat på medellivslängden minskas sedan pensionen med 1,6 % tills ”förskottet” är återbetalt. Förskottet utbetalas bara på inkomstpensionen, men tillämpas också på tilläggspensionen trots att inget förskott utgår på denna. De som råkar leva längre än den beräknade medellivslängden drabbas även resten av sitt liv av nedräkningen. Balanstalet kan också sänka pensionerna. Det inträffar om den genomsnittliga lönehöjningen något år är mindre än 1,6 %. T.ex. om lönehöjningen är 1 % så sjunker pensionen med 1 – 1,6 = - 0,6 %. Se nedan. Nedanstående diagram visar hur 1,6 % regeln är avsedd att fungera.

 

Beskrivning: 47D450B5

  


 

  

 

 

 

 

 


 

Den andra regeln Balansindex (Bromsen) aktiveras när det blir ett underskott i intäkterna. Då de inbetalda avgifterna och avkastningen i AP-fonden inte räcker till att betala pensionerna. Då sänker man pensionerna så att pengarna räcker. Det var detta som hände 2010 och 2011.

Om bromsen skall slå till bestäms av det s.k. Balanstalet. Om balanstalet är 1 eller större än 1 så händer ingenting. Då är pensionssystemets intäkter större eller lika med kostnaden för pensionerna. Om intäkterna inte räcker till för att betala pensionerna blir balanstalet mindre än 1. År 2010 var talet 0,9826 och 2011 0,9549 med resultatet att pensionerna sänktes.

Nedanstående uträkning visar hur Pensionsmyndigheten årsvis räknar ut förändringar i pensionsbeloppen.

 

Beskrivning: 38D8CECF 

 

 

 

 

 

 

 

PREMIEPENSIONEN

Premiepensionen är en del av det nya pensionssystemet. 2,5 % av systemets avgifter placeras i fonder. Av nya pensionärer är det bara ca 1,6 % som aktivt placerar sina pengar. Totalt 700 000 pensionärer har överlåtit till s.k. experter, att sköta sina fonder. Det kostar pengar och ger ingen garanti för en bättre avkastning. Intresset för detta sparande är lågt och kunskaper fattas för en aktiv placering. Avkastningen har under åren varierat kraftigt och kostnaderna är högre än i annat pensionssparande. För de som går i pension idag ligger genomsnittet av pensionsutbetalningarna från fonderna på 150 kronor månad.

AP-FONDERNA

AP fonden kom till 1960 och dess syfte var att den skulle utgöra en buffertfond till pensionssystemet. Den skulle utjämna konjunktursvängningar, av den typ som vi haft under 2010 och 2011. Den byggdes upp med avgifter från det gamla ATP-systemet. 2001 bestämdes det att AP-fonden även skulle ingå som ett finansiellt stöd också i det nya pensionssystemet. I princip består systemet av fem fonder. Första till fjärde fonderna är de som i dagligt tal kallas AP-fonden. De skall tillsammans utgöra buffertfond både i det gamla och i det nya pensionssystemet. Sjunde Ap-fonden tillhör i sin helhet Premiepensionssystemet.

1999, 2000 och 2001 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen 258 miljarder från fonden. Detta efter överenskommelse i Pensionsgruppen. Ytterligare 96 miljarder skulle överföras till statskassan, men ingen regering har hitintills vågat ta dem. Både Socialdemokratiska och Borgerliga regeringar har beställt utredningar, om vad konsekvenserna skulle bli om de tog dessa miljarder.

 

EFTERSNACK

Att regeringen eller S skulle ta initiativ till att göra några större ingrepp i pensionssystemet är inte sannolikt. Alla parter är belåtna med att ha ett system som reglerar sig själv och inte belastar statsfinanserna med några extra kostnader, varken nu eller i framtiden. Antalet pensionärer kommer att öka fram till nästa val med ca 50 000 om året. Antalet medborgare, som har arbete är relativt konstant, även om det varierar något mellan hög- och lågkonjunktur. Detta gör att bromsen kommer att slå till allt oftare i framtiden och sänka pensionerna, oavsett löneutveckling och börsvariationer.

Ovanpå allt detta betalar pensionärer en högre skatt än alla andra.

Vad kan vi göra?

En möjlighet vore att höja avgifterna till systemet, men detta skulle uppfattas som en skattehöjning. När man skapade de nya pensionsreglerna var man dessutom överens om att man aldrig skulle höja avgifterna.

Slopa Premiepensionen och låta avgiften på 2,5 % ingå i avgifterna för tilläggs- och inkomstpensionerna. Denna pension är ju tillkommen av ideologiska skäl. Ytterst få förstår eller intresserar sig för dessa pengar. Det är dessutom en mycket osäker sparform. Har man otur och råkar att gå i pension då börsen har gått ned under ett par år, så minskas pensionen kraftigt. Det blir naturligtvis det motsatta förhållandet om börsen går upp några år innan pensionstillfället. Pensionären står för alla risker. Är det bra med ett system som spelar roulette med pensionsavgifterna?

Den pension man får utgår på en maximal lönesumma,(35 037 kronor månad), som brukar kallas för Inkomsttaket. Löntagare som har en högre lön får betala avgifter även för den lönesumma som ligger över taket. Det ger statskassan intäkter på ca 14 miljarder om året. Pengar som hamnar i statsbudgetens svarta hål. Dessa pengar skulle kunna användas till att förstärka pensionssystemet.

Om inte staten tagit 258 miljarder från AP-fonden vid sekelskiftet så hade man inte behövt sänka pensionerna 2010 och 2011. Hur skulle det vara om man betalade tillbaka dessa?

Pensionsfonderna utvecklas sämre än jämförbara fonder. Dessutom är administrationskostnaderna höga. Detta borde utredas och rättas till. Aktieinnehavet har också ökat. Ca 70 % av fonderna är nu placerade i aktier. Det gör att riskerna blir större. Det blir vi pensionärer som får ta alla riskerna. Statsmakten klarar sig alltid.

 

 VAD KAN VI FÖRVÄNTA OSS I FRAMTIDEN?

De fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen kommer inte att göra några ändringar. Alla ändringar skulle rubba systemets stabilitet. Det enda, som det flaggats för är en höjning av pensionsåldern.

 Pensionärsorganisationerna har fullständigt klart för sig hur systemet fungerar och vet också vad som behöver göras. Vad hjälper det när ingen vill lyssna. År 2008 samlade PRO 160 000 namnunderskrifter och SPF 140 000 stycken i        protest mot den förda politiken. En schism mellan organisationerna gjorde att de inte kunde lämna in namnen samtidigt. PRO lämnade dem i maj månad och SPF i månadsskiftet september/oktober. Tillsammans var det 300 000 underskrifter. Om det istället hade varit 300 000 röster i Riksdagsvalet så hade det resulterar i 20 mandat i Riksdagen. Är det någon som tror att de andra partierna inte skulle lyssnat då? Till nästa val har vi 2 miljoner röstberättigade pensionärer och ett antal 40-talister, som börjar bli rädda.

 Pensionärsorganisationerna gick våren 2011 ut och ställde följande krav:

 Den automatiska ballanseringen, ”Bromsen”, slopas.

 Den s.k. normen i följsamhetsindexeringen halveras till 0,8 % eller avskaffas.

Ap-fonden måste stärkas. De pensionsavgifter som tas ut över det s.k. intjänandetaket (ca 14 miljarder kronor per år) tas i anspråk i systemet.

Premiepensionssystemet avskaffas.

Vi kan ta dessa punkter som våra, när vi hamnar i en situation där de behövs. Vi har större möjlighet till att få framgång med dem än vad de tandlösa pensionärsorganisationerna har.

Säg sedan inte att det är omöjligt att påverka Pensionärsorganisationerna eller att vi inte kan ha nytta av dem. Vi måste arbeta för detta. Ingenting är väl omöjligt för SPI, bara vi vill.

Kommentar till Pensionsmyndighetens prognos den 2011-07-28, för år 2012.

Pensionsmyndighetens uträkning är enligt nedan. Jämför med den tidigare uträkningen på sidan 10. För att den skall gälla måste regeringen godkänna den, vilket de brukar göra i slutet på oktober.

Inkomst- och tilläggspensionen ökar med 3,5 procent.

 Garantipensionen höjs med 2,8 procent för dem som enbart har garantipension.

Tjänstepension antas i typfallen nedan öka med 2,8 procent. Olika avtal förekommer med olika regler.

OBS! Prisbasbeloppet reglerar garantipensionen, i diagrammet nedan.

 

Kommentar.

 Pensionerna höjs 2011 med 3,5 %, men de har sänkts från 2009 års nivå med 7,3 %. Det fattas fortfarande 3,8 % innan vi är tillbaka i den pension som vi fick 2009.

Den maximala pensionen var 2009, 18 340 kronor månad. I dag är den 17 000 kronor. År 2012 hamnar den på ca 17 600 kronor månad. Den blir 2012 ca 740 kronor lägre än den var 2009.

 Alla blivande pensionärer behöver veta att deras pension styrs av samma regler, som styr nuvarande pensioner. Skall de få ut maxpension måste de ha haft en lön, som ligger i nivå med inkomsttaket. Dvs. 36 718 kronor månad år 2012. Har inkomsten varit lägre blir pensionen också lägre. Medelinkomsten för en sjuksköterska är ca 30 000 kronor. Alla som har arbetat deltid drabbas hårt.

Det beryktade förskottet som skall ge en högre pension i början av pensionstiden, gäller i dag bara för de som är födda mellan 1937 ocn1948. De får ut en del av höjningen, men inte hela. Men alla pensionärer får hela avdraget på 1,6 %.

 Pensionsmyndigheten gissar att pensionen skall höjas med 3,2 % 2013, 2,2 % 2014 och 2,0 %  2015. Men vi måste då ta hänsyn till oroligheterna i Europa. Underskottet i USA:s ekonomi. Att förra veckan kunde vi registrera en nedgång i Tysklands ekonomi. Sparpaket i vår omvärld kan drabba vår exportindustri, vilket omedelbar minskar intäkterna till pensionssystemet. I dag ligger börsvärdet 9 % under värdet vid årsskiftet. Risken är stor att våra pensioner, inom en nära framtid, kommer att sänkas på nytt.

 För den som vill fördjupa sig i Pensionsmyndighetens utredning kan gå in på pensionsmyndigheten. se. Klicka på ”Aktuellt och Press”. Klicka sedan på ”Inkomstpensionen räknas upp med 3,5 %”. Kom ihåg att pensionsmyndigheten är ett regeringsorgan. Man får, ibland, läsa mellan raderna för att få hela bilden.

Till överst på sidan

 

 

 

 

 

 

Bli medlem  Stöd SPI